Lokaltidningarna är en ganska speciell typ av media. Här samsas stora nyheter med små. Presidentval, massmord och OS. Omkullvälta traktorer, stulna kattungar och bortslarvade halsband. Ganska charmigt.

En annan sak som känns lite karakteristisk för lokaltidningarna (även om riksmedia mer och mer har hakat på trenden) är reportagen om människor som är besvikna på något - det kan vara saker som att en viss busskur ska försvinna, att kommunens snöröjning har förstört någons buskar eller att någon fått en plastbit i sin yoghurt. Ibland är det självklart väldigt synd om människorna bakom artiklarna - men vissa gånger undrar man ju faktiskt varför någon vill ställa upp i tidningen och berätta om det svåra trauma han genomlidit sedan den lokale ICA-handlaren ombad honom att visa legitimation vid ölköp trots att han var över 30 år.

En blogg som tagit fasta på alla dessa besvikna och arga människor som lättar sitt hjärta i pressen är "Dagens Lokaltidningsbesvikelse", en "blogg tillägnad alla besvikna människor som finns ute i vårt avlånga land och har behovet att påtala det för oss andra genom lokal media."

För att en tidningsartikel ska anses passa in i bloggen ska den:
1. Handla om ett trivialt problem ex. Bernt fick vänta en kvart på färdtjänsten.
2. Ha en bild på den drabbade, gärna med familjen runt.
3. Den drabbade ska ha en konstlad min, huvudet på sniskan och mungiporna så långt ner det går.
4. Helst vara ur någon lokaltidning såklart, även om Aftonbladet/Expressen visat sig vara mer än kapabla att plocka fram the real deal.

Just punkten tre tycker vi känns väldigt typisk för alla dessa artiklar om besvikna människor. Hur fungerar det egentligen när bilderna tas? Instrueras den drabbade att se så olycklig ut som möjligt?

Ni som gillar den här typen av artiklar kan säkert hitta en hel del läsvärt i bloggen. Kanske den är en blogg som Storstadspojken borde lägga till på Bloglovin? (Det är alltså Storstadspojken som fått bidra med de tre lokaltidningsexemplena ovan då han har för vana citera sin hemstads lokaltidning då och då.)