Som alla som läser kvällstidningar "känner till" är livet väldigt farligt. Nya larmrapporter kommer dagligen. Ena dagen är friskvård en hälsorisk, nästa dag är det en simpel förkylning som kan vara cancer...och så fortsätter det. I en aldrig sinande ström kommer rapporterna om alla de risker vi utsätter oss för genom att leva.

En blogg där man tagit fasta på detta är "Riskbloggen". Där skriver blogginnehavarna om världen ur ett riskperspektiv och de erbjuder läsning om bland annat riskerna med facebook, risken för anfallande träd och risken för främlingar.

Visste ni till exempel att:

"Bara ett av fyra mord begås av någon som inte kände mordoffret. Nästan två av tre våldtäktsoffer känner sin förövare. Endast någon procent av bortrövade barn kidnappas av någon annan än familjemedlemmar.

Folk man känner verkar alltså rent generellt vara farligare för en än folk man inte känner. Men den som vill riskminimera hamnar i ett lite prekärt läge: om man ser till att umgås med säkra främlingar istället för osäkra vänner så kommer man till slut att känna främlingarna, och då upphör de ju att vara främlingar. Återstår då bara att inte umgås med någon. Men det visar sig vara extremt riskabelt, särskilt om du är man."

men å andra sidan...

"Främlingars farlighet kan vara en produkt av hur stor andel av alla man stöter på under en dag som är främlingar. Främlingar kan fortfarande vara starkt överrepresenterade bland förövare (det gäller i varje fall vissa av brotten, men inte andra - småbarn rör sig i väldigt hög grad bland bekanta)".