Cancer splittrar familjer

Igår skrev vi om paret som nyligen förlorat sin son i cancer. Varje förälders värsta mardröm.

Men cancer tar, som alla vet, inte bara små barn. Cancer spilttrar familjer. Cancer tar pappor och mammor. Den tar syskon och den tar andra älskade personer.

En som förlorat en älskad pappa till denna hemska sjukdom är Janina - Modellen som skiter i alla måsten. I ett inlägg skriver hon öppet om sin pappas sjukdomstid. Och hon påminner oss alla om hur viktgt det är att få in pengar till forskning, att ingen summa är för liten - "många bäckar små kan bli en stor å".

Vi antar att mannen på bilderna i Janinas inlägg är hennes pappa. Och att den lilla bebisen är Janina själv... Borde den mannen inte fått leva och en dag hålla Janinas barn - hans barnbarn - i sin famn? Vila den ömma blicken på sin dotters nyfödda bebis.

Vi hoppas att många stöder cancerforskningen. Så att fler pappor kan få bli morfar åt sina döttrars barn. För det är inte bara små barn som har mycket kvar att uppleva i livet och inte borde dö.

Malin Berghagen bloggar

Malin Berghagen bloggar sedan en månad tillbaka för tidningen Leva. Lite i skymundan så där, det verkar inte som att bloggen är särskilt välbesökt. Det är synd eftersom Malin skriver bra och tänkvärt, hon har en förmåga att se glädjen i det lilla och vad verklig rikedom egentligen är. Hon är både nöjd och harmonisk med livet och man blir glad själv av att läsa hennes blogg.

Direktadress till bloggen, utan sidhuvud och reklam, hittar ni här.

Victor - den starkaste stjärnan

Ibland slås man av hur grymt livet kan vara. Så orättvist eller kanske oförståelig och oförklarligt. Hur kan ett litet barn få drabbas av något sådant som en dödlig cancer?
Hur klarar man - som förälder till ett spädbarn - ett sådant besked utan att förgås? För att inte tala om hur det ska kännas i hjärtat att se sitt lilla barn behandlas med gifter. Gifter som kanske kan innebära ett fortsatt liv - men som samtidigt bryter ner och raserar även det friska. Och slutligen - hur är det möjligt att gå vidare när man vet att det är över? Att det inte finns något mer att göra. Annat än att försöka göra döden så fin och bra som möjligt. För sitt barn som ännu inte ens fyllt två år. Som borde få ägna sig åt att lära sig nya ord och utforska världen. Inte åt att dö.

Det är obegripligt. Men ändå så sker detta varje dag. Människor förlorar sina barn eller andra närstående. Och på något sätt går de vidare. Antagligen inte som den person de var innan, men de får ändå oftast ett bra liv - innehållande såväl skratt som tårar. Kroppen fungerar väl så - den hjälper oss kanske på något sätt att klara det man aldrig skulle kunna tro att man kan klara innan man ställts inför det.

Två personer som vet allt om detta är Victors föräldrar. De förlorade för en tid sedan sin son. Endast ett år och sju månader gammal förlorade han kampen mot den neuroblastom som han drabbats av. 
I bloggen "En blogg om Victor - den starkaste stjärnan" kan man läsa om tiden då Victor var sjuk. Om behandlingar och sorg. Om en kamp för livet men även en kamp mot myndigheters beslut. Men även om glimtar av glädje mitt i det svarta - om stunder då Victor fått lämna sjukhuset för korta besök i den värld där han borde fått vistas. Och nu, när Victor lämnat dem, om hur man klarar av det liv som sedan finns kvar.

Läs bloggen. Och skänk en slant till Victors egen insamling. Så att forkningen kan gå framåt och fler sjuka barn kan få stanna hos sina föräldrar.

"Vår Victor. Vår lilla, starka underbara Victor. Jag kunde aldrig i mina vildaste fantasier eller i mina hemskaste mardrömmar kunnat tänka mig vad som skulle drabba vår familj. Nästan ett halvår har gått... Ett halvår fyllt av ångest, smärta och tårar, men även utav skratt, kärlek och värme."


Fina Stina-Lee

Stina-Lee skriver ett mycket läsvärt inlägg idag, om sin egen tonårstid, om att passa in, och hur även hon tänkte svarta tankar och mådde dåligt. Vi gillar Stina-Lees djupare inlägg, och till skillnad från Blondinbella som försöker med sina peppnings-inlägg och sin självkänslebok så känns Stina-Lees ord äkta och trovärdiga, de träffar rätt, medan Blondinbellas fraser känns just som inövade fraser utan så mycket hjärta och äkthet bakom.

"Jag vet att många av er där ute känner igen sig, jag vet det! Och lyssna på mig älskade ni - DET BLIR OFTAST SÅ OTROLIGT MYCKET BÄTTRE MED ÅREN! Håll ut bara och för fasen, lyssna på vad de vuxna har att säga till er för de har faktiskt rätt många gånger även om det är jäkligt svårt att tro, än mer att ta till sig just nu. I mitt fall var det "Men Stina, tänk när du blir äldre! Då är det de som ansågs så himla populära och snygga som blir osynliga och tråkiga, och du, du som kanske inte är den som gör dig mest synlig eller hörd nu, då är det du som får möjlighet att blomma ut till en vacker blomma från den mysteriska och intressanta knopp du just nu är" Fuck you, var mitt svar just då. Men fan så rätt det är!

De andra som blomstrade ut i full blom alldeles för tidigt är idag ganska vissna, och inte alls vidare färgglada eller speciella."


Vi håller helt med Stina-Lee i hennes ord, och vi har liknande erfarenheter från vår uppväxttid. Många av de som var populärast under högstadietiden är inte mycket att hänga i julgranen idag. Det är en klen tröst när man är 14 år och känner sig fulast och ensammast i världen, men kanske kan det i alla fall vara en liten tröst. Hoppas att någon som mår dåligt kan ta till sig hennes ord och inse att allra oftast så blir det bättre sen. Bara man håller ut.

Sanna griper in

Sanna Lundell berättar om en händelse hon var med om i simhallen, där hon läxade upp en liten pojke som slog på en ännu mindre pojke som verkade vara hans lillebror. Det uppskattades inte helt av pojkarnas pappa som tyckte att hon skulle lägga av och låta grabbarna få göra upp.

Jävla dumfarsa tycker Sanna, och vi håller med. Det var bra gjort av Sanna att gripa in, något som vi alla borde lära oss att göra lite oftare. Man kan hoppas att pappan ändå fick sig en tankeställare, att det aldrig är okej att slåss, och man slår aldrig den som är mindre. Och hoppas att pojkarna själva minns den där tanten som la sig i och börjar fundera över vad som hände. Nån i kommentarerna undrade om pappan skulle ha reagerat på samma sätt om det istället var Micke som var där och hade gått fram och sagt till, och det kan man ju fundera över...

Tyvärr är pappan inte unik, det finns allt för många föräldrar som reagerar med ilska när man tillrättavisar någon annans barn. Vad tycker ni? Får man säga till någon annans barn som håller på med dumheter, eller ska man låta bli?

Klippkort hos guldsmeden

Fadde är inte en man som gör saker i det dolda. Eller för att vara exakt, saker som rör honom och hans olika damer gör han inte i det dolda. Han har hintat förlovning med Bonde-Susanne ett tag nu, både i tidningar och på bloggen, och nu verkar den stora dagen närma sig.

Det känns som att Fadde varit både gift och förlovad en herrans massa gånger, men det kanske han inte har? Det kanske bara är för att han alltid pratar så stort om sina kärlekar och träffar den rätta flera gånger om året som man får den uppfattningen att han har klippkort hos guldsmeden. Hur nu en man som knappt klarar av att tvätta och som tycker att tvätt inte är mansgöra kan vara så eftertraktad är svårt att förstå.

Musiken enar oss

Den hyllning till Michael Jackson som Bounce nyligen tog initiativ till sprider sig nu som en löpeld över världen. I stad efter stad samlas människor och dansar till Beat It. Några exempel är Hong Kong, St Petersburg, Tübingen, Hollywood, Helsingborg, Chicago, Taipei, Paris, Tilburg och Toronto. Vissa riktigt bra - andra inte riktigt fullt så bra... Men det är ju tanken som räknas. Michael själv lär njuta om han ser denna världsomspännande hyllningsvåg. Människor världen över som enas och går ut på gatorna för att dansa till hans musik...

Vi har fortfarande Stockholm som favorit. Och vi håller med bloggaren Antonia - den ger gåshud.

Personligt från Linda

Linda Rosing brukar hålla sin blogg på det ytliga planet men idag skriver hon personligt om sina tidigare förlossningar och hur nervös hon är inför den tredje. Hon säger att hon blivit både känsligare för smärta och mer nervös ju äldre hon blivit, och det tror vi är ganska vanligt. Som tur är går det ju oftast bra i alla fall, det är just oron som är det värsta.

Men vi kan verkligen förstå Lindas oro i detta fall. Med så tunga barn som hon tidigare fött, på 4570 och 4275 KG vardera så förstår vi hennes rädsla. Hoppas förlossningen har gaffeltrucken redo när hon föder.

En ung tjej med många järn i elden

Igår var det premiär för Kenzas (och Cittys) klubb "Summer nights" på Collage.

Kenza själv hoppades på att få se många av sina läsare där. Vi törs dock dra en gissning att merparten (om än absolut inte alla) av hennes läsare faktiskt är under 20 år och alltså egentligen för unga för at komma in på den 20+ klubb som 18 åriga Kenza driver.

Oavsett vilket hoppas vi att det blev en lyckad premiärkväll.


Söta bin

Hello Sugar fortsätter att hålla ställningarna på cupcake-fronten. Varje gång vi besöker den bloggen blir vi lika imponerade av alle de fina skapelserna som Åsa gjort. Det bästa av allt är ju att hon dessutom frikostigt delar med sig av råd och tips. Som till exempel hur man gör bedårande små bin som kan användas som dekoration på cupcakes och andra desserter.

Finest.se - Robinsondeltagarnas kyrkogård

Även Ellenor Pierre har nu börjat blogga på finest, liksom många andra av deltagarna i årets Robinson redan gör: Angela, Christian, Mika, Micha, Josephine... har vi glömt någon? Det är på finest alla samlas innan de dör verkar det som. 

Snart är det dags för en ny omgång av Robinson - med nya ansikten, så får se hur många Robinsondeltagare vi kommer att få se på finest i slutändan. Vi misstänker att några av de gamla får jobba hårt för att hålla sig kvar i rampljuset i alla fall.

Det sötaste på länge

Det här måste vara det sötaste vi sett på länge! Och dessutom ett fiffigt sätt att återanvända tomma schampoflaskor och deodoranter, genom att klistra på de här Plasticks klisterdekalerna. De är urgulliga att ha som prydnader i badrummet eller som leksaker åt barnen. Dessutom tål de vatten så de är perfekta att ha som badleksaker.

Det är Ekoprylar som tipsar om dekalerna som finns att köpa hos Adisgladis. De Innehåller inga hälsoskadliga ftalater eller pvc, och tillverkas i Sverige vid ett Svanen-certifierat tryckeri.

Gillar ni Lena?

Gillar ni Lena Philipsson så är Lena Philipsson Corner en självklar blogg att kolla in. Det är inte Lenas egna blogg, utan ett av hennes fans som samlar en massa om sin idol - nyheter, bilder, musik, turnéer, videoklipp etc.

Det vore förresten kul om Lena själv skulle börja blogga, hon verkar vara en rätt rolig tjej som säkert skulle kunna skriva underhållande.

Nybliven tvillingmamma

När "Em" blev gravid som 15 åring startade hon bloggen "15 år & gravid med tvilingar". Där har man kunnat följa graviditeten - som numera är över. Igår födde "Em" en flicka och en pojke och allt verkar ha gått bra.

Stort grattis från oss.

Vi gissar att "Em" kommer att fortsätta sitt bloggande så  för den som vill läsa om hur det är att ha tvillingar, eller att vara riktigt ung och ha barn, kan hennes blogg säkert bli extraintressant framöver.

Är det värt det?

Linda Rosing skriver ett upprört inlägg idag, med all rätt, och riktar sig till alla de som mobbar henne i kommentarsfälten och till de som tycker att hennes blogg är tråkig.

"Jag tycker inte det känns kul att dela med mig av mina innersta tankar och känslor så som jag helst av allt skulle vilja göra, för då får jag bara massa skit!

Hur kan man vara så elak mot en annan människa? Jag tål kritik, för annars hade jag inte hållt på med det jag gör, men när det kommer till ren mobbing är det klart att jag blir ledsen! Tänk om det var ni själva som var utsatta för det här?"


Hon förklarar också att kanal 5 hyrt in ett företag som sitter och raderar kommentarerna, det gör alltså inte Linda själv. Men kan inte kanal 5 istället lägga de pengarna på att bygga om kommentarsfunktionen så att de godkänns innan de publiceras? För som det är nu fungerar det inte alls. Bättre att de elaka kommentarerna inte ens syns på bloggen än att folk hinner se, läsa, reagera och svara, vilket leder till en ännu elakare ström av kommentarer.

Varför väljer Linda ens att ha kommentarer när det så uppenbart inte fungerar på hennes blogg? Om inte kommentarsfunktionen byggs om kan hon väl istället nöja sig med att ha en dialog med sina fans via mail? Är det verkligen värt att ha kommentarerna på sin blogg när hon blir ledsen av dem? Det gäller inte bara henne själv utan det skrivs en hel del om hennes barn också. Vems ansvar är det om de far illa? Och vems behov är det som får styra egentligen?

Det kan väl aldrig vara så att det är kanal 5 som bestämmer, och tänker med plånboken? De tjänar på att folk kan kommentera i form av ökad trafik till bloggen och ökade intäkter? Om kanal 5 tänker på Lindas bästa skulle de släcka ner kommentarsfunktionen, eller bygga om den så att de måste godkännas innan publicering.

Bloggtips: Alström och kärleken

Alström och kärleken heter en alldeles underbar blogg. Det är Malin som skriver om sitt liv och sin familj, och främst handlar det om yngste sonen Hugo som har diagnosen Alströms syndrom. Det är en sällsynt, medfödd sjukdom som långsamt tar syn, hörsel och liv ifrån honom.

Malin skriver klokt och vackert, kärleksfullt och starkt, och när ni väl börjar läsa bloggen tror jag ni har svårt att sluta. Man fastnar i det vackra och välskrivna. Det blir tydligt att lyckan finns i nuet, i det lilla, och vad som egentligen betyder något här i livet.

"Sedan Hugo kom in i mitt liv har fågelsångens drill varit klarare, sorgens tårar tyngre och fler, traktorers brummande har blivit vacker musik, livet har blivit tydligare, djupen har blivit större och glädjen har i sin största enkelhet blivit fläckfri. Hugo har genom sitt varande i nuet öppnat dörrar för mig, dörrar till djupaste smärta och jublande glädje, dörrar som inte går att stänga och som jag endast då och då skulle vilja dra igen för att gläntandet blir lite för intensivt.

Kära ni, ana alltid en djup tacksamhet över det jag känner mig priviligierad att få uppleva. Att jag inte har något val ger mig ändå ett val att ge mig hän och uppleva i stället för att dra skygglapparna tätare kring ansiktet. Det ger mig också valet att dela med mig, inte för att det alla gånger är lätt men för att vi alla behöver bli bättre på att se det viktigaste i livet och stanna upp i denna hektiska snabba resultatinriktade värld där kärleken till medmänniskor har blivit osynligförklarad och där vi alla pumpas med ideal som handlar om att vi aldrig duger som de vi är.

Men vi duger gott. Du duger gott, vilken form du än må vara stöpt i. Och duger, det gör jag ockå."


Symptom hit och symptom dit

Linda Rosing har drömt mardrömmar. Igen.

"Jag har läst i gravid böckerna att när man är gravid så kan man drömma mardrömmar eller bara helt urflippade drömmar. Vilket stämmer in på mig."

Visst kan det komma sig av graviditet, men det är nog snarare så att det kommer sig av att vara Linda Rosing. Hon drömmer mardrömmar en eller ett par gånger i månaden känns det som, och har gjort så ända sedan hanky-tiden åtminstone. Hennes mardrömmar är nog symptom på något annat, och inte just på graviditet.

Vi känner inte till någon som drömmer mardrömmar och vaknar kallsvettiga lika ofta som Rosing. Själva gör vi det knappast en gång om året ens, ingen av oss kan ens minnas när vi senast drömde en mardröm. Hur ofta drömmer ni mardrömmar?

Taskigt Katrin

Katrin har skrivit ett inlägg på sin blogg, ett desperat mail från en desperat flickvän till en strulig pojkvän. Men det är såklart inte Katrin som skrivit det själv, även om många som kommenterat verkar tro det.

Om nu mailet kommit till Katrin genom tjejens pojkvän eller på något annat sätt vet vi inte, och varför hon väljer att göra en "lustig" grej av det vet vi inte heller. Annat än att det är typiskt Katrin att roa sig på bekostnad av andra. Det är inte särskilt snygg stil att hänga ut det på sin blogg som hon gör. Vad tjänar hon på att driva med någon som uppenbarligen mår dåligt och har problem med sin pojkvän (eller sitt ex). Det spelar ingen roll att hon inte skriver ut personens rätta namn (nej, vi tänker inte länka), det är inte särskilt svårt att lista ut vem det rör sig om ändå eftersom skvaller sprider sig som en löpeld i den här världen. Fult gjort, och totalt onödigt av Katrin.

Ingen "lågkonja" på Kallis

Kallis är det bästa med den så kallade "Stockholmsveckan" på Gotland. Och där råder minsann ingen "lågkonja", för på deras after beach dansar 1 500 pers i rosé för tusentalskronor.

Blondinbella är på plats och njuter helhjärtat. Själva har vi aldrig varit på Gotand under Stockholmsveckan. Och vår erfarenhet av alkolholbesprutade dansgolv sträcker sig främst till mousserande eller champagne.

Är det bara på Stockholmsveckan som det sprutas just rosé? Eller är det en allmän nyhet för i år nu när rosévinet blivit en sån innedryck?

Följ ett äventyr från dess början

I bloggen CapeToCape skriver några killar om sina planer inför en resa från Nordkap till Sydkap. De skall köra bil hela vägen ner till Cape Agullas i Sydafrika. Resan är planerad att starta nyåret 2009/10 och på sin väg ska de bland annat deltaga i rallyn.

Bloggen startade i februari i år och där kan man just nu läsa om förberdelserna inför resan, såsom bilinköp och renovering av bil. 

Det blir nog spännande läsning när killarna rullar iväg från Nordkap - och extraroligt om man varit med och följt bloggen redan under förberedelsetiden.

När mamma sviker

Emma är en 20-årig tjej som bloggar öppet om sitt liv och den jobbiga situation hon befinner sig i. Hon ska snart möta sin mamma i en rättegång eftersom hennes mamma utsatt henne för bedrägeri som gjort Emma skuldsatt. Att polisanmäla sin mamma (eller pappa) och sedan möta denne i rätten måste kännas riktigt tungt.

Vi känner med Emma och önskar henne lycka till inför detta, men vi tror att hon kommer klara det bra. Hon verkar vara en stark tjej som redan gått igenom en del jobbiga saker - erfarenheter som stärkt henne. Även detta kommer att gå bra. Vi tror på dig.

En somrig sallad med sparris

Matorama har ett recept på något som låter som en blivande favoritsallad. Den innehåller, förutom sparris, bland annat mozarella, pinjenötter, prociutto och persika.

Blogginnehavaren skriver att hon inte är mycket för att blanda frukt i mat men tyckte ändå att det var uppfriskande och gott med persikan. Det bådar gott för mig som skriver detta - även jag hör nämligen till de som inte alltid är överförtjust i blandningen mat-frukt.

Natacha och kejsarsnitt

Natacha tar upp frågan om planerat kejsarsnitt, när man själv gör det valet, om det är rätt eller fel. Det är förstås ett hett ämne som många har en åsikt om. Natacha själv säger:

"Själv tycker jag det är ett självklart val om man vill, varför ligga och föda i över 20 timmar när man kan göra det smidigare."

Om Natacha är ute efter något smidigt så föreslår vi att hon avstår från barn helt och hållet... :)

Godissugen?

You Lie tipsar om en sajt där man kan beställa godis, Ryfors Godislager.

Här finns godis i massor, hårda, mjuka, kolor, marmelad, praliner, nötter, remmar m.m. Det finns också bröllopsgodis, ekologiskt godis och sockerfritt godis.

Synd bara att när man är godissugen så vill man ju gärna ha godiset på en gång och inte vänta på att posten ska leverera det...





Rosings raderande

Man kan undra vad Linda Rosing (eller vem det nu är som gör det) har för taktik när hon raderar bland kommentarerna. Ingen taktik - eller logik alls - verkar det som. Vissa kommentarer förstår man att plockas bort då de innehåller elakheter, men det finns fortfarande kvar en hel del hånfulla saker. Allt tas inte bort. Varför inte?

En del positiva kommentarer som tar Linda i försvar raderas också. Vad är anledningen till det? Och alla kommentarer som på något sätt syftar på att "här raderas det" plockas också bort. Varför vill hon smyga med att hon raderar?

Som exempel de senaste dagarna så har vissa kommentarer som anklagar Linda för att fortfarande röka plockats bort - medan vissa kommentarer som säger samma sak får stå kvar. Hon plockar också bort helt oskyldiga kommentarer som exempelvis en om att Kim Kärnfalk också bloggar om sin graviditet och är i ungefär samma vecka. Av vilken anledning?

Visst, det är Lindas blogg och hon gör precis vad hon vill, men lite konstigt är det att hon gör som hon gör. Det triggar bara hennes kommenterare ännu mer. Om hon raderar kan hon väl stå för det? Förklara varför hon gör som hon gör istället för att låtsas som ingenting.

Allsmäktiga blogg-gurus

När man blir en känd bloggare så börjar folk se en som en relationsexpert, en mode-och-stil expert, biktfader eller en allsmäktig guru i största allmänhet. Ofta ser man frågor från ledsna eller undrande läsare i kommentarsfälten, som behöver bloggarens hjälp med något specifikt problem.

Ibland tar bloggaren sedan upp frågan i ett inlägg och ger sin kloka syn på saken - det kan gälla svartsjuka pojkvänner, karriärval eller vilken hårprodukt man ska satsa på.

Men då finns det några bloggare som tar detta ett steg längre. Lisa Magnusson har dragit igång med "Fråga Lisa" i sin blogg, och uppmanar sina läsare att ställa frågor till henne om man vill ha goda råd av en ärlig människa. Även Mogi har slagit in på samma spår och har en avdelning "Konsultera Mogi" där hon svarar på frågor som läsare mailar in. En som tar steget i en delvis annan riktning är Dominika som kommer att ha en frågespalt i pappersform, i tidningen Veckans Nu. Där kommer hon att svara på läsarfrågor om kärlek, karriär och vänskap. 

Vad blir nästa steg?

Smarrig kladdkaka med kola

I bloggen Drömkaka finns det hur många smarriga recept som helst, på alla möjliga kakor och tårtor. Till exempel kakan på bilden, Browniekladdkaka med Rollo-kola. Hur gott låter inte det?

Fadde - Bibelns upphovsman

Fadde är verkligen en mångsysslare. Den senaste sysslan i raden är som möjlig upphovsman till delar av de texter som går att återfinna i Bibeln.

Inte bara som simpel författare, nej vissa delar av gamla testamentet handlar rent av om Fadde. I "predikaren" finns avsnitt som (enligt Fadde) med exakthet beskriver det liv Fadde lever. Och uppmanar andra att leva likadant.

Undrar hur världen skulle se ut om alla levde som Fadde? En av de största förändringarna skulle sannolikt bli tidningen Expressens omfång. Från en vanlig kvällstidning till en dagligen utkommande tjock bok. Hur ska det annars få plats med alla artiklar om nya kärlekar? Om alla svenskar börjar ringa upp Expressen varje gång de är kära. Och dessutom träffar sitt livs största kärlek flera gånger per år...

Johanna Toftby polisanmäler

Ni som följt Johanna Toftbys blogg vet att hon haft problem med en person som trakasserat henne via bloggen och mail en längre tid. Nu har Johanna tröttnat, hon har publicerat mail som personen skrivit, dennes namn, och även gjort en polisanmälan.

Det är tråkigt att det ska behöva gå så långt som till polisanmälningar, men det kanske är det enda som fungerar. Det är bra att vända på stenar och få ut trollen i solljuset. Då spricker dom.

Kissie läser Dessie

Och inte bara läser - driver med oxå.

Om man ska tro på det blondinerna skriver så har Dessie inte haft mens på 2 månader medan Kissies mens är 12 dagar sen. Två nya mammabloggar på gång?

Nej, det tror vi inte.

Vad tror ni?

Reko kille - eller vanlig pappa?

Katrin blir imponerad av Peter Settman som är vaken före klockan åtta en söndagsmorgon och går ut och promenerar med sitt barn. Hon tycker att han är en superhyvens kille, och så reko så att det nästan inte går att förstå.

"Vad är det för man som köper en lägenhet för massa miljoner men inte har en barnflicka som spatserar med hans barn innan åtta på en söndagsmorgon? Ja...Där mina vänner har ni en reko kille. "

Nog för att Peter Settman ser ut som en reko kille, och säkert är han det också, men särskilt anmärkningsvärt eller häpnadsväckande är det väl ändå inte att man umgås med sitt barn på en söndagsmorgon? Oavsett om man är mamma eller pappa så är det en högst normal sysselsättning, speciellt en varm och skön julimorgon. Och även om man har många miljoner på banken så vill man kanske inte ha en barnflicka, man kanske vill ta hand om och umgås med sitt barn själva?

Fast Peter Settman är förstås en bra man att skriva snälla saker om, Katrin kanske är ute efter ett nytt programledarjobb?

Den officiella hyllningen

Vi skrev tidigare om danshyllningen till Michael Jackson som utspelade sig på Sergels torg, Centralstationen och Stureplan.

Hos Sagoland hittar vi en länk till den officiella versionen av filmen som nu har släppts. Här finns inte Centralstationen med, undrar varför? Men de övriga delarna av filmen är (förstås) mycket bättre än i de versioner som tidigare cirkulerat. Så kolla in även denna film. Vi har sett dansen hur många gånger som helst, och vi ryser fortfarande när vi ser den.


En kul kille

Kommer ni ihåg Jesper Salén? Klart ni gör. Han sågs i bland annat Skilda världar, Ondskan och Strandvaskaren men numera ligger hans fokus på att plugga till läkare samt att han i sommar medverkar i rockföreställningen Life of Bellman.

Bloggar gör han också, Jesper - Until the bitter end, och det är en riktigt rolig blogg han har. Allt är inte direkt politiskt korrekt, men det gör det inte mindre roligt. Här finns inga långa inlägg eller "det-här-åt-jag-till-frukost"-inlägg, utan det är kort, snärtigt, många bilder och framförallt riktigt roligt. Kolla in den!


Natacha testar botox

Natacha Peyre har testat botox, eftersom Hibbs och Gynning testat så ville inte hon vara sämre. Hon har inte botoxat i rynksyfte, eller svettsyfte, utan för att förstora läpparna. Men har inte Natacha redan rätt så fylliga läppar? Väldigt fylliga till och med. Det känns inte direkt som att det är en alldeles nödvändig insats att göra. Fast hon kanske inte menar läpparna i ansiktet? Vad vet vi.

Lokaltidningarnas charm

Lokaltidningarna är en ganska speciell typ av media. Här samsas stora nyheter med små. Presidentval, massmord och OS. Omkullvälta traktorer, stulna kattungar och bortslarvade halsband. Ganska charmigt.

En annan sak som känns lite karakteristisk för lokaltidningarna (även om riksmedia mer och mer har hakat på trenden) är reportagen om människor som är besvikna på något - det kan vara saker som att en viss busskur ska försvinna, att kommunens snöröjning har förstört någons buskar eller att någon fått en plastbit i sin yoghurt. Ibland är det självklart väldigt synd om människorna bakom artiklarna - men vissa gånger undrar man ju faktiskt varför någon vill ställa upp i tidningen och berätta om det svåra trauma han genomlidit sedan den lokale ICA-handlaren ombad honom att visa legitimation vid ölköp trots att han var över 30 år.

En blogg som tagit fasta på alla dessa besvikna och arga människor som lättar sitt hjärta i pressen är "Dagens Lokaltidningsbesvikelse", en "blogg tillägnad alla besvikna människor som finns ute i vårt avlånga land och har behovet att påtala det för oss andra genom lokal media."

För att en tidningsartikel ska anses passa in i bloggen ska den:
1. Handla om ett trivialt problem ex. Bernt fick vänta en kvart på färdtjänsten.
2. Ha en bild på den drabbade, gärna med familjen runt.
3. Den drabbade ska ha en konstlad min, huvudet på sniskan och mungiporna så långt ner det går.
4. Helst vara ur någon lokaltidning såklart, även om Aftonbladet/Expressen visat sig vara mer än kapabla att plocka fram the real deal.

Just punkten tre tycker vi känns väldigt typisk för alla dessa artiklar om besvikna människor. Hur fungerar det egentligen när bilderna tas? Instrueras den drabbade att se så olycklig ut som möjligt?

Ni som gillar den här typen av artiklar kan säkert hitta en hel del läsvärt i bloggen. Kanske den är en blogg som Storstadspojken borde lägga till på Bloglovin? (Det är alltså Storstadspojken som fått bidra med de tre lokaltidningsexemplena ovan då han har för vana citera sin hemstads lokaltidning då och då.)


Gynning polisanmäld

Carolina Gynning har polisanmälts av den kvinna som hängdes ut med personuppgifter och kallades psykopat på bloggen. Kvinnan kommer även att polisanmäla Carl M Sundevall, ansvarig utgivare för Stureplan.se. Han har i sin tur uppmuntrat Carolina att göra en anmälan gällande trakasserier.

Radio och TV-verket planerar att granska sajten närmare, då det inte finns någon som granskar de kommentarer som kommer in innan de publiceras, något som krävs då man har ett utgivarbevis. Det är nog en hel del sajter med utgivningsbevis som inte granskar kommentarerna i förhand, så det finns en hel del att granska för Radio och TV-verket om de vill.

Det är bra med granskning, men samtidigt vill vi inte ha en alltför hård granskning så att inget kritiskt eller negativt alls släpps igenom, det är tråkigt med en blogg som endast innehåller positiva tillrop där allt ifrågasättande censureras. Åsikter och kritik måste få framföras, men på en sansad nivå.

Catta skriver ett bra inlägg om Gynning-trakasserierna på sin blogg: "Det är en sak att diskutera, att inte ha samma åsikt, att ha budskap, och en annan att trakassera, hota och nedvärdera."

 

En klagande Paulina

Alla minns väl hur det var att vara tonåring. När allt är dramatiskt och stora känslor. Man hatar och älskar och vill dö, med samma passion. Småsaker förstoras upp till gigantiska, oöverkomliga problem. Det är svårt att veta hur man ska tolka Paulinas klagoinlägg från igår:

"& jag får inga pengar till en ny kamera och det enda min pappa tjatar om är den här j*vlaf*ttbloggen... Men hur fan ska jag kunna blogga utan kamera, utan internet när hans postorder brud ekupert datorn. Jo, och hur ska jag kunna blogga på heltid på en liten dator som är jätte seg med ett mobilt bredband som han använder på våran andra dator..  Vi har ingen mat hemma & min pappa vägrar att ge mig pengar eftersom jag "tjänar egna pengar nu".. Men hallå, jag är ju bara 15år jag får ju inte dricka eller röka för han. Jag får inte ens ha sex ? Så borde jag väll ändå få samma belopp varje månad som jag fick för tre månader sedan ? Herregud.. köp en kamera så bloggar jag då guddjÄvel"

I nästa inlägg medger hon att hon överdrev lite eftersom hennes pappa äger tre mataffärer, så visst finns det mat på bordet, men nog så tragiskt är det om hennes pappa verkligen säger sådär. Att han vägrar ge henne pengar för att hon tjänar egna nu. Det innebär ju att hennes pappa genom sitt agerande faktiskt uppmuntrar henne att blogga då hon tjänar pengar på det. Just när det gäller Paulina kanske bloggandet inte är något som bör uppmuntras, då det ibland går överstyr...

Sugen på giftermål med en akademiker?

Akademiker söker fru är en blogg som handlar om just det - en akademiker som söker en fru. Istället för att "bara" använda bloggen som kontaktannons så går akademikern ett steg längre. Han söker en lämplig kvinna för giftermål. Datum, brudklänning, kyrka, festlokal och lite annat är redan fixat. Han tror inte på dejting och tjoller, som han själv säger, utan tror på att våga och att det ska kännas rätt och fixar man det så binder man sig, delar liv och efternamn.

Han verkar minst sagt vara en driftig man, som redan fixat klänning, bokat datum, och hela köret. Säkerligen är det många kvinnor där ute som själv vill ha något att säga till om i de frågorna, och hans arrangemang är inte skrivna i sten säger han. Men han tror att det uppskattas att man som man har lite "go" i den frågan.

Så vem söker han då? En seriös kvinna som är redo. Läs mer här.

Fadde är kär - igen

Fadde är kär. Igen. För vilken gång i ordningen vet vi inte. Vet någon? Det var inte många dagar sedan han mös ihop med sin kärlek Annika, som han nu har slutat vara kär i. Istället är han kär i "Bonde söker fru"-Susanne. Och hon är kär i honom.

Förstår inte varför Fadde måste tala ut i Expressen varje gång han blir kär? Eller när det tar slut. Kan han inte bara vara kär i fred?

Beat It Stockholm

Då var danshyllningen till Michael Jackson genomförd och filmer börjar läggas upp på olika bloggar, så bland annat hos Popjunkien.

Vi tycker de lyckades riktigt bra, det blev många deltagare, synkad dans och ett maffigt intryck. Kolla in resultatet här.

Kanske man hade önskat att det inte stod en stor publik och inväntade dansen redan innan den började. Och kanske dansarna hade kunnat vara lite mer utspridda i inledningen till den dans som genomfördes på Sergels torg, men det är petitesser. Hatten av för Bounce och alla andra som deltog i denna hyllning.

Vi säger det igen. Tänk om Michael Jacksom hade fått uppleva all denna kärlek och dessa hyllningar för några månader sedan istället för nu när han är död.

Som Anders Nunstedt så träffande skrivit i Expressen: "Underligt nog är dagarna efter hans död en slags comeback. Hans musik har fått upprättelse, hans karriär har fått den respekt den förtjänar. Människor världen över har valt att minnas artisten Michael Jackson. Ingen självklarhet med tanke på alla frågetecken och skandaler som kantat hans liv. Döden var ett högt pris att betala, men i dag tror jag att han ler i sin himmel."

Bloggtips: Ge mig livet tillbaka

Bloggen Ge mig livet tillbaka handlar om Malin, en 23-årig tjej som för ett halvår sedan, en månad efter sitt bröllop, började få symptom för ALS. Numera sitter hon i rullstol och tar varje sekund som den kommer.

Malins blogg och hennes öde berör och väcker eftertanke. Hur det liv och den framtid man såg framför sig plötsligt kan se helt annorlunda ut. Det kan inte vara lätt att drabbas av en kronisk sjukdom, och i det här fallet är det en sjukdom som gör att musklerna sakta dör. Huvudet vill en sak, men kroppen vill annat. En stark blogg av en stark tjej.


Är det en han eller hon?

Alex Schulman virrar till det i sin nya pappablogg. Han skriver om hur han måste skydda Charlie från alla faror som finns, hur hon, medan hon sover, är en hårsmån från döden och han måste stånga bort alla farorna. Men ömsom kallar han henne hon och ömsom han.

"Och så lägger sig lugnet i sängen där hemma. Här kan ingen angripa oss. Här är han skyddad. Så börjar han plötsligt sluta andas. Det ser ut så i alla fall. HERREGUD, han andas inte och jag kryper nära och trycker örat mot hennes lilla mun, men det hörs fan ingenting, så jag puttar till henne och säger CHARLIE och då vaknar hon och ser sur ut."

Ligger det någon tanke bakom, eller är han bara förvirrad? Förespråkar han könsneutralitet? Är det kanske så att han är allt för inspirerad av Marcus Birros alla kärlekshyllningar till sin son, så att det slinker med några han här och där. Han kanske rent av tror att han är Birro? Vad tror ni?

En känslosam kille

Storstadspojken skriver ömsint om sin längtan efter Blondinbella. En och en halv vecka till de ses. Han räknar dagarna.

Blondinbella skriver om sin längtan efter sin "nya roomie". Maria ska nämligen bo med henne de närmaste en och en halv veckorna. På schemat står party och powerwalks.

Säkerligen längtar båda två efter varandra även om de beskriver sin vardag lite olika i just dessa två inlägg. En annan sak som är ganska säker är att Storstadspojken nog plockar en hel del pluspoäng hos sina kvinnliga läsare med inlägg som detta. Om paret någon gång separerar har han garanterat en hel del villiga efterträdare till Blondinbellas plats.

Sorgligt, sorgligt

Liksom Blondinbella tittade vi på Michael Jacksons minnesceremoni igår. Och även våra tårar sprutade.

Vad sorgligt det var, speciellt dotterns "tal". Och vilka hyllningar Michael fick. Är det inte typiskt att det blir så när någon väl har dött - då flockas människor som vill hylla den döde. Människor som kanske inte alls fanns som stöd för personen när han levde och hade behövt höra en del uppmuntrande ord.

Michael Jacksom har säkerligen haft det ganska tungt de senaste 10-20 åren. Om han redan under dessa år hade fått höra allt det fina som sades om honom igår (inte bara om honom som musiker utan även någon sorts världsräddare) så hade han kanske mått bättre än gjorde? Kanske hade han då sovit bättre på nätterna? Medicinerat mindre?

Varit i livet idag?

Tänk på det. Man vet aldrig när livet är slut. Passa på att ge komplimanger och visa kärlek. Varje dag. För ibland visar sig  imorgon vara för sent...

Dansintresserade som vill hylla Michael Jackson?

Karolina Lassbo skriver att Bounce behöver "minst 100 dansare på onsdag. Dansarna ska få lära sig originalkoreografin till Michael Jacksons "Beat it", som ska framföras på onsdag som en hyllning till Jackson. Först på Drottninggatan, sen på Centralstationen och därefter på Stureplan".

Dansen kommer att filmas av ett professionellt team och klippas ihop för att sedan läggas ut på youtube och spridas världen över. Upplägget är att en person börjar dansa mitt i folkmassan, därefter fyller de andra utplacerade dansarna på allteftersom. Detta klipp där ett liknande upplägg har körts i London visar hur effektfullt det kan komma att bli.

Michael Jackson har aldrig varit vår största idol, men det går ju inte att förneka att hans bidrag till musikhistorien är enormt. Han förtjänar att hyllas och vi hade gärna varit med på detta - om vi bara hade kunnat dansa...

Synd bara att Michael själv inte får vara med och uppleva de hyllningar som nu sprids över jorden. Den revansch som han nog hade hoppats att "This is it" skulle ge honom efter att hans excentriska sidor länge fått större fokus än hans musik. (Som vi förstått det friades han väl när det gäller pedofilin (som annars självklart hade varit fruktansvärt och något avsevärt mycket värre än ett "excentriskt drag".)

Den som vill veta mer om Bounces projekt kan läsa här.


50.000 kr rikare

Tidigare i år tipsade vi om bloggen Pengar och Cash, där blogginnehavaren hade som mål att spara 50.000 kr under året. Nu i juli har han redan nått sitt mål och är 50.000 kr rikare. Bra jobbat!

Även om man inte har möjligheten att göra samma sparande som han, eller vågar satsa på samma sorts fonder, så finns det en hel del punktinsatser man kan göra och i alla fall spara lite grand. Som till exempel tipset att sluta köpa läsk så ofta, och vill man dricka något annat än vatten kan man spä ut saften extra mycket så räcker den längre.


Sydney nästa för Blondinbella ?

Juristdrömmarna verkar vara lagda på is för Blondinbella, nu funderar hon på att söka in på Berghs och gå en utbildning som bedrivs både i Stockholm och Sydney. Vi antar att det är någon av bachelorutbildningarna hon funderar på?

Kul och spännande med Australien! Och framför allt en mycket nyttig erfarenhet.

Dålig stämning även hos Pernilla

Även i Pernilla Wahlgrens blogg skrivs det elakheter i kommentarsfälten, men den här gången är det inte riktat mot bloggerskan utan mot hennes fans. De som troget följt henne sedan hon slog igenom och samlar bilder och tidningsklipp. Det får Pernilla att ryta ifrån och ta dem i försvar.

Självklart är kränkade kommentarer inte acceptabelt någonstans, men det är ju ännu värre när man ger sig på en icke-offentlig person som dessutom inte gjort något fel - annat än gilla Pernilla.

För att avsluta med något roligare, det finns något annat som får en att höja på ögonbrynen i Pernillas blogg. Pernilla och Carola på båttur i skärgården tillsammans, med Carola som kapten. Lite kul och oväntat att dom umgås så?

Slutet är nära för Gynning

I slutet på juli slutar Carolina Gynning att blogga på stureplan.se. En av orsakerna är de påhopp hon fått via sina kommentarer.

- Jag kommer att sluta i vilket fall. Jag var färdig med Stureplan.se. Men jag får se om jag gör som Marcus Birro och lägger ner bloggandet helt.

Om det blir en fortsättning någon annanstans återstår att se. Vi tror nog att Carolina bloggar vidare, hon tycker nog för mycket om den uppskattning hon får för att sluta helt, men kanske hon gör det med lite bättre kontroll över sitt kommentarsfält.

När är det dags att sluta med blöja?

Hos Vimmelmamman är vi vana att se uteslutande snälla, fina och uppmuntrande kommentarer. Så har det varit länge. Fram till när hon omedvetet råkade snudda vid ett ämne som alla har åsikter om, som många anser sig ha rätt att alltid tycka till om, som det finns väldigt många starka åsikter om. Vad tror ni det var för ämne?

Främlingsfientlighet? Genmanipulerade grödor? Dödsstraffets vara eller icke vara? Tortyr av fångar? Pedofili?

Nej, nej... inget sånt. Något nästan ännu viktigare och "hetare", nämligen barnuppfostran. I Vimmelmammans fall - när bör ett barn sluta med blöja och napp?

Häromdagen publicerade Vimmelmamman ett inlägg innehållande en bild på hennes söta son. Sovandes. MED BLÖJA OCH NAPP! Kan ni tänka er?!?

Ramaskriet var snabbt igång bland kommentarerna och Vimmelmamman har nu förklarat varför det ser ut på detta vis i just deras familj.

Ska det vara så? Varför är det så otroligt ok att tycka till och ha starka (ofta fördömande) åsikter just när det gäller hur andra väljer att uppfostra sina barn? 

Måtta med allt och lite sunt förnuft så blir det nog folk även av ungar som har blöja lite längre tid än snittet. Liksom det blir det av de ungar vars föräldrar ser till att allt sker i rätt ordning och på rätt tid.

Social kontroll är bra. Inga barn ska till exempel behöva misshandlas i sina hem framför en blundande omvärld. Men någonstans går gränsen för när det blir frågan om ett överdrivet tyckande i frågor som inte rör andra än barnets familj. Vissa frågor passar bättre under kategorin "Familjens eget fria val" än andra...

Converse + Missoni

You Me & Tommy Lee bloggar om designsamarbetet mellan Converse och Missoni som lanseras våren 2010. Skorna har förstås Missonis signatur sicksackmönster. Läckra, eller hur?

Apropå tatueringar

Apropå tatuerade pensionärskroppar som vi skrev om nedan, så ägnar Trettioplus en del av sin sommar åt att spana in märkliga tatueringar. "Bon Jovi for life" i nacken på en medelålders kvinna till exempel... Fast det är ju förstås ett bra ställe om man vill att tatueringen ska hålla stilen länge, där blir inte huden så slapp och sladdrig och förändrad kanske.

Bland kommentarerna finns också en del skräckexempel: "Idag såg jag även en tjej med texten "Know you'r rights" tatuerad i nacken. "Know your english" skulle jag vilja säga."

Man får nog konstatera att de udda fåglarna på äldreboenden i framtiden är de som sitter där med helt otatuerade kroppar.

Äldrevårdspersonal torkar rumpor med slappa svanktatueringar

Är det så det kommer att se ut på våra servicehus och långvårdsavdelningar om sisådär 40 år? Att var generation har sina speciella kännetecken är tydligt - så även när de blir pensionärer. Idag har Peter Karyd skrivit ett roligt och tänkvärt inlägg om hur 70-talisterna kan komma att bli som pensionärer. Bland annat tar han upp 70-talisternas alla tatueringar.

"Det är med skräckblandad förtjusning jag ser fram emot att följa, och vara delaktig i, 70-talisternas framfart mot pensionen. 2009 är året då många tatuerade pensionärer antingen är gamla ärrade sjömän eller herrarna på bänken med en flaska i handen. Tatueringarna i denna grupp består för det mesta av ankare och en och annan sjöjungfru. Det var ett tufft släkte som tatuerade sig för 50-60 år sedan. Annat är det med pensionärerna 2040. Tatueringarna tillhör inte längre bara tuffingarna utan även "fina flickan" och mjukiskillen. Gemensamt i gruppen är att taggtråd och tribal över biceps och något porrigt meddelande i svanken dominerar motiven. Kommer man verkligen tycka att Therese Alshammar är en "Diva" 2040 som hennes svanktatuering visar, när I:et och V:et måste aktas när rumpan ska torkas av vårdpersonalen. Kanske kommer Gynnings svanktatuering "Angel" vara den enda som är trovärdig då hon gammal och gänglig kommer vandra runt nattetid på Ibizas stränder i vita kläder."

Läs resten av Peters läsvärda inlägg i hans blogg.

Hur tror ni att 70-talisterna blir som pensionärer?

Alex har blivit pappa

Josefine Sundström berättar att Alex och Amanda blivit föräldrar i går, vid fem-tiden föddes lilla Charlie. Alex själv har inte uppdaterat sin blogg, men vi misstänker att den stolte fadern snart lägger ut de första bilderna där.

Bloggar är onödiga (och internet är en fluga)

Alex Schulman, (som gått från 1000apor till kulturdebatt på DN), skriver idag om den onödiga bloggen och sågar den svenska bloggvärlden jäms med fotknölarna.

"Den svenska bloggarenan består av en liten grupp unga tjejer. Dessa tjejer skriver om mode eller andra saker som är ointressanta för den absoluta majoriteten av svenska folket, varför de allra flesta också väljer att avstå från att läsa dem."

"De traditionella medierna trippar på tå runt bloggosfären. De lägger sig på rygg och visar strupen. I rädsla för att stöta sig säger ingen sanningen - att den svenska bloggosfären både är rakt igenom ointressant och fullständigt betydelselös."


Ointressant och fullständigt betydelselös får stå för Alex Schulman. Men man kan ju inte direkt påstå att han själv på något sätt bidragit till att "höja standarden" bland bloggarna?

Det som är intressant är att bloggvärlden i USA ser helt annorlunda ut. Mark Penn, känd pr-strateg och opinionsundersökare, skrev i våras en debattartikel i Wall Street Journal där man kan läsa att bloggare är det nya yrket. Det finns nästan lika många som försörjer sig genom sitt bloggande som det finns advokater. Det finns fler yrkesbloggare än det finns programmerare eller brandmän. De flesta är extremt välutbildade. Tre av fyra har collegeutbildning. De flesta är vita män med inkomster över genomsnittet.

Onekligen annorlunda än de mest populära bloggarna i Sverige. Svenska bloggar kanske är ointressanta för Alex Schulman, men inte ointressanta för alla. Är det inte också härligt att det finns ett utrymme någonstans för (främst) unga tjejer att synas och höras? Känner sig gubbarna hotade?

Godsaker för huden

I den relativt nystartade bloggen "This is me" hittar vi massor med bra tips på godsaker för huden som man kan blanda till av innehållet i kyl och frys. Passar rätt bra efter all sol och salta(?) bad.

Tillägg: Vi missade att This is me inte länkade till källan, här kommer länk.

Våga anmäla

Marie Plosjö har berättat både i en artikel på Newsmill och nu även i Aftonbladet Klick om att hon som 18-åring blev våldtagen, men varken orkade eller vågade anmäla. Flera år senare anmälde hon ett annat sexuellt övergrepp, och även fast det aldrig ledde till åtal, så ledde det till att hon kunde förlåta sig själv och inse att det som hände inte var hennes fel.

Med sin berättelse vill hon uppmana andra tjejer som hamnar i liknande situationer att våga anmäla. Hon har fått många uppskattande mail och kommentarer från folk som tackar för att hon berättar sin historia, men hon får också en del både negativ respons från sådana som inte tror på henne.

Marie publicerar ett av de mailen på sin blogg, från en tjej som skriver att hon själv blivit våldtagen och ifrågasätter Maries berättelse. Hon menar på att Marie är en lögnare, att man inte viker ut sig som hon gör om man blivit våldtagen, att man springer ifrån en våldtäktsman, att man inte går och ältar sin historia i 12 år innan man vågar berätta, att man håller det inom familjen och att det är hon som våldtar killens liv genom att berätta först nu.

Tyvärr är sådana åsikter inget unikt, och det är nog en bidragande orsak till att tjejer lägger skulden på sig själva och skäms, hittar på ursäkter för det som hände, och försöker förtränga. Orkar inte berätta, och vågar inte anmäla av rädsla för att inte bli trodda. Våga berätta. Håll det inte inom dig, du har inget att skämmas för, för det är inte ditt fel.

Nu är vi redan en bit in i juli

Och det är inte bara vi som tar det lite lugnt på bloggfronten i sommarvärmen.

Vi håller med Klaus på The Critics - sommaren är kort här i landet. Så passa på att njuta av den! (Och fortsätt gärna titta in hos oss också förstås, för även om vi inte skriver för högtryck de närmaste veckorna så törs vi utlova en stilla bris iallfall).

Och som sagt - vi är redan en bit in i juli. Så ta till vara sommaren.

En somrig sallad

Pia som har bloggen "Rostad mandel och ruccola" åt igår kväll starka ungerska korvar med en sallad som vi direkt fastnade för när vi läste i bloggen. Vattenmelonsallad med fetaost.

Den verkar fräsch och god och vi kan tänka oss att den passade bra till de starka korvarna.

En japansk turist? Nej, nej, det är bara en bloggare

Förr brukade det lite (kanske lite fördomsfullt) skämtas om de japanska turisterna som springer runt på stan med kameran i högsta beredskap. Som fotograferar allt som kommer i deras väg.

Håller dessa nu på att konkurreras ut av bloggarna? Hur vanligt var det för 5-10 år sedan att man såg en restauranggäst fotografera maten på tallriken? Inte så vanligt. Numera händer det nog däremot ganska ofta då bilder ska tas till olika bloggar. Och det är inte bara maten som dokumenteras utan alla möjliga mer eller mindre vardagliga företeelser och föremål.

Jag som skriver detta har en privat blogg av "dagbokstyp" och har, liksom Bambi gjorde idag när hon reste till Mammablogg-galan, ibland funderat på vad min omgivning måste tycka det ser lustigt ut då jag ibland fotograferat till synes meningslösa saker med mobilen.

Har ni sett till många "bloggfotografer"? Är de på gång att konkurrera ut turisterna när det gäller att fotografera knasiga och meningslösa saker?

En välmående Rosing

Graviditeten verkar göra Linda Rosing gott, hon ser riktigt lycklig ut på alla bilder nu för tiden. Annat var det tidigare i vintras, då såg hon så tom och frånvarande ut på alla bilder. Ni minns väl födelsedagsfesten för att ta ett konkret exempel.

Hoppas verkligen att hennes lycka håller i sig.

Towa i Västindien

Towa säger hejdå till bloggen för ett tag, hon ska åka iväg och jobba i Västindien - Cuba, Haiti, Barbados, Bahamas, Jamaica.

"Det kommer att bl intensivt men ett erbjudande jag inte kan tacka nej till."

Hon avslöjar inte närmare vad det handlar om eller hur länge hon blir borta, men hon kommer försöka att uppdatera lite då och då. Det låter härligt med Västindien i alla fall, men det återstår att se om de är redo för Towa där borta.

Miljövänlig väska

Ekoshoppa.se bloggar om den här axelremsväskan som är tillverkad av återvunna tidningar. Cirka 1000 stycken blad går åt till en väska, och den är både tålig och vattenavvisande.

Det är Eco Fashions San Francisco som tillverkat väskan, som är helt handgjord, och den går att köpa på gemenskap:grön.

Storstadspojken Costanza

Storstadspojken tycker att hans familj är som George Costanzas familj i Seinfeld. Hoppas att det inte innebär att det då är Nils själv som är George? En snål, bitter, neurotisk, skallig liten man med många komplex och oförmåga att behålla ett jobb? Nej, det kan inte stämma. Nils har ju tjockt hår.


Det vore roligt om likheterna med familjen Costanza även innebär Festivus-firande, ni vet med aluminiumstång istället för julgran och så ska allihop berätta hur besvikna de blivit på varandra under året, och så avsluta med brottningsmatch där pappan ska ned i golvet. Det skulle bli bra bloggmaterial.


Samlade modebloggar

Frida Fahrman har startat upp ViModebloggare.se, en sajt som samlar hennes personliga modebloggsfavoriter. Här är det bilderna som är i fokus, och det ska vara som ett stort inspirationsalbum att bläddra runt i. Överskådligt för den som inte orkar klicka runt i alla modebloggar för att se vad de skriver om, men ändå vill hålla lite koll. Påminner en del om den tidigare modefrossa-sajten, som inte längre finns kvar. (Väl?)

Bloggandets baksida

Nu är det "Modellen som skiter i alla måsten", dvs. Janina som har haft oturen att drabbas. Någon har lagt ut flera av bilderna från Janinas blogg på Bilddagboken och utger sig för att vara henne.

Det här är ju ett rätt känt fenomen (bland annat Kenza var väl under en period hårt ansatt?) och det gäller självklart inte bara bloggar utan alla siter där folk lägger ut bilder på sig själv. Risken finns att någon tar bilderna och använder dem i sammanhang som man inte tänkt sig (speciellt verkar det vara många som vill sno snygga personers bilder för att låtsas vara han eller henne).

Självklart är detta inte ok och vi förstår att Janina är riktigt förbannad. Men hur ska man göra för att stoppa det? Precis som Janina själv skriver är ju risken stor att personen i fråga fortsätter lägga ut bilder på andra ställen om Janina lyckas få just Bilddagboken att stänga ner personens sida.

Har ni drabbats av detta?

Koppla av i solen... eller?

Nina har skrivit ett roligt inlägg om en helt vanlig dag i en trebarnsmammas liv, med morgondusch, glömda trosor, utflykt till stranden, middagshandling och allt vad det innebär. Man blir svettig bara av att läsa det.

Så om det finns någon läsare som sitter på ett svalt kontor med luftkonditionering, trosor på och suckar längtansfyllt efter att få lite semesterledigt, läs Ninas inlägg så kanske det känns lite lättare att jobba sedan.... ;-)



Bloggtoppen.se
RSS 2.0