Två nyheter på en gång - Linda dejtar Peter och Linda vill ha sitt privatliv ifred.
(Fast det första var väl knappast en nyhet..)

Som vi tidigare nämnt är Kenza världsförälder genom UNICEF. Det är det många andra som också är. Men det är nog få av dem som har samma möjlighet att påverka andra och sprida vidare budskapet som Kenza har. Det är ju inte alla som har hundratusentals personer som varje vecka läser det man skriver.

Vi tycker att det är bra att Kenza nyttjar sin position till att marknadsföra UNICEF:s kampanj "För varenda unge". I Kenzas blogg kan ni läsa mer om hur ni kan göra något för bland annat de 300 000 barn som just nu tvingas vara soldater.
 

Det är ju kul för Linda Rosing att hon träffat en kille att vara kär i, men det verkar gränsa till besatthet. I alla fall av ordet älskling. Vi ska väl i och för sig inte lägga oss i vad hon kallar sin man, men det blir allt en lite besk eftersmak när hon nämner älskling hit och dit, hur kär hon är, hur mycket hon saknar och längtar och inte kan vara ifrån honom och sen "idag kommer Kevin".

Säkert saknar hon sin son också, men det blir lite konstigt när hon maniskt berättar om känslorna för nya killen i inlägg efter inlägg. Det vore kanske klokare att tona ner lite.

Charlotte Perrelli har knappt ens hunnit flytta in i sin nya spanska lägenhet, och igår fick hon påhälsning av tjuvar. De bröt sig in medan Charlotte och familjen var ute och shoppade, och stal allt av värde. Datorer, psp, videokameror, resväskor etc.

Trist! Men kanske tur i oturen att de inte var hemma när inbrottet skedde.

Så är hon ju söt!

Tänk vad hennes dagliga procedur för att dölja detta ska förbruka mycket tid och pengar... Men hon lyckas ju bra iallafall. Åtminstone oss har hon lurat.

"För svårt sjuka och för tidigt födda barn (prematurer) är bröstmjölk väldigt viktigt (ersättning fungerar utmärkt senare) och neonatalavdelningarna är helt beroende av donatorer då det oftast tar ett tag innan mammornas egna mjölk kommit igång (om den gör det). Det är stor brist på bankmjölk i hela landet vilket har lett till att det är väldigt dyrt för sjukhusen att köpa in.

Som donator så får du betalt för mjölken. Det är olika mycket beroende på vilket landsting man tillhör, här i Uppsala är det 125kr skattefritt per liter mjölk. Utrustning lånas.

Dock krävs det att du uppfyller vissa krav som tex att du är rökfri och lämnar HIV-prov. Ditt barn får dessutom vara högst 3 månader gammalt när du börjar donera.

Då jag äter medicin regelbundet får jag själv inte göra detta och det gör mig väldigt ledsen. Jag är ju en av alla de mammor som med hjälp av okända underbara personer där ute idag sitter med en frisk och pigg liten son. Att försöka sprida detta genom min blogg och andras är mitt sätt att försöka bidra till att även andra spädbarn kan få den bankmjölk dom behöver, utan att personalen på sjukhusen ska behöva ransonera som idag.

Jag ber er att föra detta vidare. Antingen genom att kopiera detta inlägg (och givetvis ta bort det personliga om ni vill), länka till det eller på annat vis skriva om ämnet. Kopierar ni inlägget behöver ni inte länka till mig, självklart får man göra det men jag gör inte detta för att få läsare.

För mer information ring till förlossningen/BB i er kommun. Man kan också kontakta barnsjukhusets dietistavd, Akademiska sjukhuset på 018-6115878 eller 6115877"

Vi har inte barn under tre månader. Men om någon av oss får fler barn så kommer vi att kolla upp hur behovet ser ut. Det känns självklart nu när vi vet hur viktigt det är. När man själv sitter med den största skatten av alla i sin famn - och har möjlighet att kanske hjälpa någon annan att få behålla sin skatt, finns det då något att ens tveka över?

Att upprätthålla en fin och bra fasad är något som många sysslar ofta och mycket. Lady Dahmer är inte en av dem. I hennes blogg får vi läsa det ena nakna inlägget efter det andra om hennes liv.

Ett som det säkert finns ganska många som känner igen sig i är detta. Lady Dahmer beskriver öppet en dag då hennes dotter varit gnällig, hon själv varit trött och arg och orken tagit slut. Och känslan efteråt. Då dottern sover sött och hon själv känner sig otacksam och elak.

Lady Dahmer. Vi tycker inte alls att du verkar otacksam och elak. Alla kan bli trötta ibland. Sånt är livet.

Towa Lindberg är en av fem finalister i årets Fröken Sverige-tävling. Smart, självständig och stark är ledorden för den nya Fröken Sverige. Vad tror ni, är Towa en inspirationskälla och vår nästa fröken?

Nu har Blondinbella (äntligen) vett att skämmas för att hon åker så mycket taxi. Hon åker till och med taxi till gymmet avslöjar hon. Nu blir det cykel som gäller istället.

Hoppas att hon verkligen kommer att använda cykeln också, så det inte bara är ett inköp för syns skull.

Både Linda och Fadde är nykära och lyckliga, på var sitt håll, och det verkar nästan som att de försöker bräcka varandra med kärleksspäckade inlägg om hur lyckliga de är.

Linda: "Jag är såå lyckligtlottad! Både han och jag känner oss som två tonåringar. Man kan inte vara ifrån varandra. Jag kan inte sluta titta in i hans vackra ögon. Jag skulle vilja sitta fastklistrad på den här mannen jämnt om det gick,hahaha! "

Fadde: "Känner mig som en 15 åring som ska på första dejten. Det enda som gäller är denna dag. För jag får träffa den person jag går och tänker på hela tiden. En fantastisk känsla som inte går att beskriva med ord."

Linda: "Jag och min älskling har legat och bara myst i sängen framtills nu. Det är så mysigt att vakna upp med den man älskar tätt omslingrandes om en,eller hur?Bara känna hans varm trygga famn som håller en så hårt och tryggt att man bara kan slappna av och sova djupt vidare. Fan vad jag älskar att mysa."

Fortsättning följer i morgon bitti när Fadde vaknat upp i sin älskades armar.

KRAM BINGO" 

Så fint! Det  är som bekant inte alla som klarar av att fortsätta att se sitt ex på det sättet efter separationen - som alltjämt kan se varför de en gång valde att älska den personen och kanske skaffa barn med honom eller henne. (Självklart i vissa fall väldigt befogat).

I eftermiddag kan man bikta sig hos Stina-Lee, och det väller in bekännelser i hennes kommentarer. En del lättsamma saker, men många riktigt rysliga och sorgliga saker som man blir ledsen av att läsa. Vi vet inte hur hon tänkt tackla alla dessa bekännelser, vissa saker är ganska allvarliga.

Ingen av oss vet hur lång tid vi kommer att få här på jorden. Vissa kommer att bli gråhåriga små tanter och farbröder som kanske får chansen att förgylla sin ålders höst med både barnbarn och barnbarnsbarn. Som kan blicka tillbaka på ett långt liv, kanske delat med en livspartner, ett liv där man fått se sina barn utvecklas och bli vuxna.

Andra har inte den turen. Sjukdomar och olyckshändelser tvingar mammor och pappor att lämna sina små barn att växa upp utan dem. Äkta makar tvingas se den gemensamma dröm de haft om "de sista ljuva åren" obönhörligen krossas till grus. Barn tvingas se en älskad förälder tyna bort och försvinna från dem.

Livet är inte rättvist.

Vimmelmamman sätter på ett innerligt och vackert sätt ord på de tankar vi alla nog kan drabbas av ibland - oavsett om vi är friska eller sjuka. Tankarna om vad som händer sen. När vi själva inte längre finns kvar. Hur kommer det att bli då för våra älskade? Och hur kommer det att bli med vår egen roll - kommer de som finns kvar att komma ihåg oss?

För Vimmelmamman har dessa tankar antagligen en aktualitet som vi som är friska är förskonade från. Det är ju absolut ingen självklarhet att just Vimmelmamman kommer att lämna in före någon av oss andra. Men att gå igenom den sjukdomsperiod som hon har gjort gör nog att funderingar som dessa blir så oerhört mycket starkare hos henne, liksom hos andra som drabbats av allvarlig sjukdom, än hos oss som ännu inte har "haft närkontakt med döden".

Imorgon får Vimmelmamman ett viktigt besked angående de sin sjukdom och framtid. Vi hoppas av hela våra hjärtan att beskedet blir positivt. Att det inte fanns några cancerceller i levern. Att hon får ett långt liv och att hon en vacker dag sitter med sin Threst på en solig veranda och håller ett litet barnbarn i sin famn. Och att hon under det liv som hon lever fram till dess sakta men säkert alltmer kan släppa tankarna på det otänkbara, dvs. att lämna livet innan man har levt det färdigt. Även om vi gissar att livet aldrig någonsin mer blir lika självklart som det varit för den som tvingats skåda döden på så pass nära håll som henne. På gott och ont. Men kanske just den bieffekten mest är "på gott"? Kanske de som upplevt svår sjukom efteråt tar tillvara sina dagar på jorden på ett annat sätt än än de gjorde före sjukdomen. Kanske på ett sätt som vi alla i viss mån borde anamma om vi kan. Som en annan cancerdrabbad kvinna skrivit i en kommentar hos Vimmelmamman:
 
"Konstigt att man ska nudda döden en smula för att kunna uppleva livet. Men fatta mig rätt, livet får en ny dimension..."

Några timmar hann Katrins inlägg om Sveriges största bloggerskas otrohet vara uppe - sedan plockades det ner. Kort därefter publicerade Katrin istället ett inlägg om censur. Det var tydligen chefen (Erwik) som hade den goda smaken att beordra borttagandet.

Katrin synes ju vara en sådan tuff och cool person som tycker att det är viktigt att alltid säga vad man tycker och att stå för sina åsikter. Vilken tur då för henne att hon ju har en egen sajt, Katrinsgoodiebag, som hon kan blogga på. Där riskerar ju inte hennes modiga och kloka uttalanden att censureras av någon trist chef.

Men just det - där har hon ingen blogg. Konstigt.

Eller är det kanske lite skönt även för såna härligt kaxiga och frispråkiga tjejer som Katrin att ha någon att gömma sig bakom?

Hos "Mimmis mat" finns ett recept på en smörgåstårta gjord på polarkaka. Tårtan är dekorerad med bland annat kräftstjärtar och räkor och ser verkligen läcker ut. Men det som gör oss mest nyfikna på den är att den är täckt med en avokadocreme istället för de klassiska majonäs/mjukost/creme fraichealternativen. Låter både spännande och gott!

Linda födde en bedårande liten bebis för ett par veckor sedan. Men, som de flesta andra, så är Linda inte "bara" mamma. Bakom sig har hon en flerårig karriär inom Body Fitness med flera medaljer både från SM och VM.

I Lindas blogg "Life of a Fitnesstar" kan man nu följa hennes resa tillbaka till den kropp som hon hade innan graviditeten. Hon skriver om livet som småbarnsmamma, barnvagnspromenader, tankar och känslor kring sitt "nya liv", träning (även om den just nu i första hand sträcker sig till promenader), mat och rena vardagsreflektioner. Linda framstår som kunnig inom sitt område och kan nog vara en härlig inspirationskälla för alla som vill bli av med de där extrakilona efter en graviditet - även om de flesta av oss nog inte har som mål att bli en fitnessmästarinna.

Även för den som inte varit gravid men kanske satsar på hårdare träning är bloggen en guldgruva - kanske främst då de äldre inläggen. Där finns mängder med matnyttig kunskap och information om både träning, kost och hälsa.

"Lotta är ljuv och lite smått efterbliven men på ett gulligt sätt. Nina gillade inte Lotta utan bet henne i rumpan så att dom små anal-säckarna sprack."

Magdalena bloggar om sina två franska bulldoggs, inte om sina väninnor ifall nu någon trodde det. Hon har nu börjat blogga "på riktigt" på Bloggfamiljen.se. Hon började som krönikör med ett inlägg i veckan men blev bloggfrälst direkt och är sen några dagar tillbaka en heltidsbloggare där.

Hon har redan hunnit med att berätta om sin stora kärlek Ubbe, att hon är utbjuden på middag ikväll och att en "tant med två pudlar" bor hemma hos hennes ex Magnus, så det här med bloggandet verkar hon ta på allvar.

"• Jag förstorar brösten, bara en liten storlek större

• Jag tatuerar mig, trots att jag är lite emot tatueringar

• Jag tänker fettsuga rumpan, lika bra när jag är sövd"

Det är ju inte utan att man börjar undra om hon är ironisk och försöker driva med läsarna?

Dessa inplanerade förändringar är dock inte den hemlighet som hon tidigare skrev om. Våra två gissningar på vad hemligheten är - graviditet eller ytterligare operationer - känns dock alltmer osannolika.

En sak som inte är någon hemlighet är däremot att Towa lär ha ganska ont i sin kropp den närmaste tiden efter sin lilla "påskresa". Iallafall om det är sant att hon ska genomföra allt detta...

Tjejerna bakom Mammablogg Galan verkar verkligen göra ett bra jobb med planerandet. Det vi har sett och läst hittills talar för att det kommer att bli ett väldigt välorganiserat och lyckat arrangemang.

Hos Duracellmamman läser vi nu att de nu dessutom har ordnat ett samarbete med www.naglar.com. Ett samarbete som ger deltagarna på galan kostnadsfria nagelbehandlingar. Bra jobbat!

Om det finns någon som missat denna begivenhet så kan ni gå in på galans fina hemsida och läsa mer om arrangemanget.

Hackningen av Spotlife innebar att många inte kunde blogga på ett tag (nu fungerar det dock), och fick tid över att göra andra saker. Det kan säkert ha varit en nyttig om än ovälkommen brejk, om man nu vill få fram något positivt ur det hela. Fortfarande saknas en hel del inlägg hos bloggarna, men vi hoppas att de också går att återskapa.

I alla fall så har Mogi haft tid att laga mat. För första gången i sitt 19-åriga liv har hon lyckats laga en hel måltid. Och inte vilken måltid som helst, utan som det anstår en sann gourmet. "det fick bli smörstekta skogschampinjoner med charlottenlök, mandelklyftpotatiser i olivolja och rosmarin, oxfilé som jag fick riktigt mört och bearnaisesås med persilja och lite harrykuverts och körsbärstomater"

Kan man få receptet? Det där harrykuverts lät riktigt spännande.

Storstadspojken ger idag ett bra tips för dem som gärna vill göra något för miljön men kanske inte riktigt har tid eller ork.

"Använd sökmotorn Growyn, det är en sökmotor likt google men den skänker bort allt överskott till miljöprojekt..."

Ett enkelt och bra tips som kan användas av alla.

Finalavsnittet igår var så rysligt så det kröp i kroppen. Det var ju inte direkt någon överraskning att Linda skulle välja Hugo, det har man kunnat läsa på många ställen en längre tid, men vi fattar inte varför. Det är inte heller någon överraskning att de inte längre är ett par.

Även om hela programserien har varit usel, så nådde det här avsnittet höjden av pinsamhet. Hemmafesten hos Linda med de tre som kröp upp i sängen och åt popcorn och sa "åh vilken bra låt" och grannen som knackade på och inte kunde sova var på samma nivå som de fester vi hade hemma när vi var 15 år och mamma och pappa var bortresta. Samtidigt glassade Bobby och Alex runt och minglade med lite Finest-folk som fick visa upp sig i teve. 

Varför vill en 35-årig kvinna dejta en pojke på 19 år som bor hemma i pojkrummet hos mamma och pappa? För att han har så len hud och luktar så gott, som Linda själv sa  i programmet. (Så brukar vi för övrigt prata om små bebisar och inte om våra män, men det är ju vi det..) Är det på de kriterierna hon valt sina tidigare partners är det ju inte så konstigt att hon haft svårt i sina relationer.

Det känns som att programmet medvetet gjorts pinsamt. Alltifrån originalen till killar och den hånfulla speakerrösten har handlat om pinsamhet och förnedring, och vi fattar inte hur Bobby och Alex kan vara stolta och nöjda med programmet och sina val när samma program har framställt deras vän Linda på ett så ofördelaktigt sätt? De enda som framställts på ett positivt sätt är just Bobby och Alex.

Att man inte ens skyller ifrån sig på produktionen, eller att kanal 5 styrde, eller att det är vinklat gör oss riktigt förbryllade. Vi tycker ju ändå att både Bobby och Alex har verkat vara fina människor som månar om sin vän Linda, men det går inte ihop med att samtidigt vara stolta över programmet?